1835 - 1842

Glasproduktionen i Eda inleddes 1830 av Carl Christopher Lampa och Lars Vilhelm Ahlbom när de började bygga ett glasbruk i Emterud. Glastillverkningen startade 1835, men redan 1842 upphörde verksamheten.

1842 - 1933

Nya ägare övertog glasbruket och man tillverkade fönsterglas, småglas och buteljer. Tillverkningen av fönsterglas flyttades 1862 till en filial i Surte.
I Eda utökades tillverkningen med apoteksglas, blåst och pressat servisglas med slipade, graverade och målade dekorationer.
En filial startades 1896 vid Magnor i Norge som benämndes Geijersfors Glassverk. Där tillverkades glas för Eda fram till 1917. Bruket är fortfarande i drift under namnet Magnor Glassverk AS.
Omkring sekelskiftet 1900 var glasbruket i Eda ett av Sveriges tre största, med en stor produktion av främst servis- och hushållsglas. Under 1910- och 1920-talen tillverkades mycket fina kristallpjäser - mycket elegant slipade - samtidigt med pressat glas, som var snabbare och billigare att framställa.
Den så kallade lysterperioden infaller 1925 - 1930, när det pressade glaset fick ett guldglänsande oxidskikt. Idag är lysterglaset uppskattat och eftersökt på auktioner och mässor. Under en mycket kort period 1905 lystrades även blåst glas.
Tage Zickerman arbetade som formgivare vid Eda 1924 - 1928.

1927 - 1933

Edvard och Gerda Strömberg kom till Eda 1927 och drev bruket fram till 1933. Gerda var en djärv designer som införde geometriska former med planslipningar och lugna färger. Gerdas glas anses av många som det finaste glaset som producerats vid Eda, och hennes serviser värderas högt av samlare.

1935 - 1940

Efter nedläggningen av Eda 1933, lyckades glasarbetarna samla ihop ett startkapital och drev bruket i egen regi 1935-1940. Nu drev man bruket i betydligt mindre omfattning - ca 100 anställda - mot runt 300 under tidigare perioder. Man tillverkade servisglas samt tunga, tjocka vaser och skålar.  På grund av kriget och den svenska beredskapen måste tillverkningen upphöra igen 1940.

1943 - 1953

Efter några år kom produktionen igång igen. Man tillverkade pressat hushållsglas plus en mångfald graverade och målade vaser och skålar. Även mörkblått glas med silvermålningar som också blev mycket populärt. Detta var sista perioden vid Eda Glasbruk, som definitivt upphörde 1953.

Eda Glasmuseum drivs av Eda Glasbruksförening. I museets basutställning visas föremål ur den rika glasproduktionen, från allra äldsta tid till nedläggningen 1953.

Basutställningen bygger huvudsakligen på den glassamling Eda Glasbruksförening och Eda Kommun förfogar över. Museet kommer också att visa Edaglas som inlånats från andra samlingar och privata ägare. Dessutom planeras olika aktiviteter i museet, t ex presentationer av serviser och unika föremål ur produktionen vid Eda, samt träffar där besökare kan få medfört glas bedömt av personer som har kännedom om tillverkningen vid Eda Glasbruk.